Nina på Kos: Att komma hem igen kändes jättekonstigt...
Klicka på bilden för att se fler bilder från Nina på Facebook
Att komma hem igen kändes jättekonstigt. Det kändes fel att gå och lägga sig i en varm säng i vårt hus när man vet att vissa sover under bar himmel och fryser något fruktansvärt. Saker som var så självklara innan jag åkte är inte längre lika självklara.
Veckan på Kos öppnade mina ögon, jag ser på allt med en annan syn.
Dom sista dagarna var lugna, båtarna vi hörde skulle komma vågade sig inte över pga kustbevakningen, polisen och vad vi tror var maffian som var ute med massa båtar. Vi hjälpte några killar med kläder och skor. Körde några nattpass.
Vi hade en pappa och hans lilla dotter Delara på hotellet, mamman låg på sjukhuset med lillebror som förlöstes med kejsarsnitt samma dag dom kom med båten. Pappan berättade hur dom var 40 personer i en liten eka och att polisen kom och försökte välta båten! Fruktansvärt!
Vi köpte present till lillebror, packade ihop en väska med saker till storasyster. Fick ett stort leende av henne när hon fick väskan, febriga lilla flickan i sängen.
Under veckan har vi hört om och om igen "God bless you", "God bless your family", "Thank you", "Love you" och "I will pray for you".
Jag känner att jag gjorde skillnad, jag hjälpte men jag hade kunnat göra så mycket mer så det är bara en tidsfråga innan jag åker igen.
Jag tänker många gånger dagligen på min lilla "familj". Vart är dom, hur går det för dom...
Alla kan göra skillnad. På olika sätt, detta är mitt sätt.
//Nina
